Intensivt arbete för att vända ekonomin
För nästan precis ett år sedan började KTH att, på styrelsens uppdrag, se över sin ekonomi. Hög inflation, kraftigt höjda hyres-och energikostnader till följd av det samt eftersläpande kostnader efter pandemin var några av orsakerna till att KTH hade ett underskott på 258 miljoner kronor 2023.
– Det är lite av ett stålbad, men vi jobbar intensivt med det på alla nivåer och skolor och det kommer att vända, säger Anders Söderholm, rektor för KTH.
I prognosen för de kommande åren ser det, enligt Susanne Odung, ekonomichef, bättre ut:
– För 2024 räknar vi med ett underskott på 160 miljoner som successivt minskar för att 2027 i stället bli ett överskott förutsatt att de åtgärder som genomförs eller planeras också ger resultat.
Skapa bättre balans
Under det gånga året har en rad beslut och åtgärder genomförts för att på olika sätt stärka KTH:s ekonomi, med en omsättning på fem miljarder varav 2023 års underskott utgör 4,5 procent.
– Jag har ibland fått frågan- ” Gör inte KTH någonting?” och självklart gör vi det. Det pågår ett enormt arbete på en rad olika områden som kanske inte alltid syns för att öka vårt handlingsutrymme och skapa en ekonomi i balans, säger Susanne Odung.
Hon nämner campusflytten som kommer minska lokalkostnader med 60 miljoner per år när den är genomförd, optimering och förtätning av befintliga lokaler, utökat utbildningsutbud, fler forskningsansökningar, mer vidareutbildning, energieffektivisering och fortsatt effektivisering av verksamhetsstödet.
Andra beslut som påverkar ekonomin i vardagen på skolor och institutioner och som gör den kanske mer synlig är internprismodellen för lokaler, förändringen i sättet att fördela GRU-anslaget.
– Kostnader och intäkter läggs där de ska hanteras, säger Susanne Odung.
Prognos för kommande år
Budgetunderlaget som beslutades av universitetsstyrelsen den 20 februari innehåller prognos för de kommande åren 2025-2027 kring ekonomi och strategiska satsningar. Där ingår också en rad förslag till regeringen som rör utbildning, forskning, forskningsinfrastruktur och lokaler.
Till exempel föreslår KTH högre takbelopp för att kunna möta samhällets behov av civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar, ökade basanslag slopade krav på samfinansiering av de statliga finansiärerna, samt kompensation för de kraftigt höjda marknadshyrorna. Vid en jämförelse med andra lärosäten runt om i landet framgår att förutsättningarna varierar kraftigt med var lärosätet ligger.
– Beräkningar i budgetunderlaget visar att om KTH skulle ligga i Luleå i stället skulle hyreskostnaden vara 361 miljoner kronor lägre varje år. Prislappen tar inte hänsyn till var vi bedriver vår verksamhet, säger Susanne Odung.
Skolorna och VS arbetar för att se över kostnaderna och har separata åtgärdsplaner.
– Det pågår ett omställningsarbete på skolorna och på VS som kommer att bli mer påtagligt under kommande år. Vi måste jobba hårt och tillsammans för att få en ekonomi i balans och samtidigt kunna behålla initiativet när det gäller att utveckla verksamheten. Det kommer vi att lyckas med, säger Anders Söderholm.
Budgetunderlaget för 2025-2027 finns i sin helhet på intranätet.
Text: Jill Klackenberg